Esplanaden och de Kejserliga gatorna kring kvarteret Lejonet
 Parkområdet
som enligt stadsplanen skulle skapas nära kvarteret Lejonet
fick år 1820 namnet Esplanaden. Efter några olika namn fick
till slut också den gata där Helsingfors stadshus har sin
huvudingång sitt nuvarande namn, Norra Esplanaden.
På 1800-talet föll det sig naturligt att många gator i det
unga storfurstendömets huvudstad döptes efter medlemmar i
kejsarfamiljen. Framför allt var det Alexandersgatan, som
under svenska tiden hade hetat Storgatan och senare Konungsgatan,
men också Sofiegatan och Katrinegatan har uppkallats efter
den ryska kejsarfamiljens medlemmar.
Alexander I avböjde dock det första förslaget om att en gata
skulle uppkallas efter honom. Under sitt besök i Helsingfors
1819 gav han i stället den gata som föreslagits bli Alexandersgatan
namnet Unionsgatan, som påminnelse om unionen mellan Finland
och Ryssland. Det gjorde att denne kejsare, som hade upphöjt
Helsingfors till huvudstad och som varit stadens utveckling
nådig på alla sätt, först år 1833 när han själv redan gått
hädan fick en gata uppkallad efter sig.
Namnet hänvisar också till universitetet som ligger vid denna
gata: Helsingfors universitet hette ju då Kejserliga Alexandersuniversitetet.
Sofiegatan har uppkallats efter Alexander I:s mor Maria Feodorovna.
Hon var nämligen född prinsessa av Württemberg och hette då
Sofia Dorotea Augusta. Idag är Sofiegatan ett gatumuseum,
som visar gatumiljöer i Helsingfors historia från svenska
tiden fram till våra dagar.
Liksom Sofiegatan fick även Katrinegatan sitt nuvarande namn
på 1820-talet. Det är dock inte helt klart vem som hedras
med gatunamnet. Kejsarinnan Katarina II (den stora) var Alexander
I:s farmor och de stod varandra nära i hans unga år. Alexander
hade också en syster som hette Jekaterina, storfurstinnan
Katarina.
Illustration:
Sofiedagen i maj firas längs Sofiegatan,
Helsingfors stadsmuseum.
Tillbaka till kvarteret
Lejonet
Till början av sidan
|
Panoramarundan
