Stadshuskvarteret i Helsingfors - kvarteret Lejonet
Kvarteret Lejonet: Helsingfors
stadshus, Bockska huset eller
Gamla Rådhuset, Burtzska huset och
Helleniuska huset, de
Kejserliga gatorna, samt konstverken
i stadshuset.
Stadshuskvarteret i Helsingfors - kvarteret Lejonet - avgränsas
av Senatstorget, Salutorget, Katrinegatan och Sofiegatan;
det ligger alltså i stadens empirecentrum. Byggnaderna i kvarteret,
så när som på ett par affärslokaler, disponeras numera av
Helsingfors stad som använder dem som kontors- och representationslokaler.
Kvarterets fasad mot Salutorget, i blågrått, består av Helsingfors
stadshus. Kvarterets norra del, som vetter mot Senatstorget,
har de äldsta byggnaderna, husen som byggdes för handelsmännen
Bock, Burtz och Hellenius.
I en ny byggnad mitt i kvarteret arbetar Helsingfors stadsfullmäktige.
Kvarteret Lejonet tog form när staden, som svårt skadats i
en brand år 1808, började återuppbyggas. För ändamålet hade
en stadsplan gjorts upp av statsrådet J.A. Ehrenström. Planen
godkändes år 1812, i samband med att Helsingfors utsågs till
huvudstad i storfurstendömet Finland. Den mest berömda av
arkitekterna som gestaltade kvarteret var Carl Ludvig Engel,
som fått i uppdrag att rita de nya offentliga byggnaderna
i Helsingfors.
Fram till det tidiga 1900-talet var kvarteret Lejonet jämte
omgivningar ett centrum för kommersen och societetslivet.
Hotell Societetshuset, liksom kvarterets övriga byggnader
som ursprungligen varit affärs- och bostadshus för burgna
borgare, har under årens lopp och i takt med nya tiders krav
byggts om och ändrats. De gamla handelsmannagårdarnas fasader
gjordes om enligt ritningar av C.L. Engel i empirestil och
fick samtidigt en våning till. De mest radikala ändringarna
i kvarteret Lejonet var dock de ombyggnader som företogs åren
1965-1970 och 1985-1988 under ledning av professor Aarno Ruusuvuori.
 När
Helsingfors blivit huvudstad 1812 började staden byggas upp
och utvidgas. Det blev nödvändigt att ge gatorna och kvarteren
namn, bl.a. för att brandförsäkringen krävde namn i gathörnen
och vid portarna. Det var för det mesta Helsingfors stads
geodetiska avdelning som gav kvartersnamnen, tagna ur djur-
och växtriket. Kvarteret Lejonet har till grannar kvarteren
Elefanten och Senaten. Kvartersnamnen användes allmänt på
1800-talet också bland invånarna, men redan vid sekelskiftet
hade benämningarna börjat komma ur bruk.
Litteratur: Kaupungin Leijona-sydän, Narinkka 1998. Helsingfors
stadsmuseums årsbok, Jyväskylä 1998. Gatunamn i Helsingfors.
Helsingfors stads publikationsserie, Helsingfors 1999. Specialister:
Forskaren, fil.dr. Kerttuli Wessman, Helsingfors stadsmuseum
Specialforskaren, hum.kand. Martti Helminen, Helsingfors stadsarkiv
http://www.hel.fi/kkansl/svenska/stadshuset.htm
Illustrationer:
- Perspective blockkarta från Helsingfors Arena 2000
-staden.
- Lejonreliefen vid Katrinegatan (Foto: Esko Toivari) Helsingfors
stadsmuseum
Till början av sidan
|
Panoramarundan
