Observatoriet och Observatorieberget
Det första observatoriet i Finland byggdes i Åbo
1819. Efter Åbo brand i september 1827 befallde kejsaren
att universitetet skulle flyttas från Åbo till
Helsingfors. Observatoriet flyttades samtidigt.
Observator Friedrich Wilhelm August Argelander sökte
upp en lämplig plats för observatoriet. Argelander
föreslog flyttningskommittén den nakna och rätt
ensamma klippan Ulricasborg söder om staden. Kommittén
understödde förslaget och påpekade att byggnaden
på detta ställe blir en utmärkt prydnad för
staden Helsingfors.
Kejsar Nikolaj I beslöt att observatoriet skulle byggas
och gav uppgiften till den tyskfödde arkitekten Carl
Ludvig Engel, som också ritat flera av de offentliga
byggnaderna i Helsingfors centrum. Då Helsingfors observatorium
stod klart 1834, hörde det till samtidens mest ändamålsenliga
och bäst utrustade observatorier.
Berget där observatoriet byggdes hette ursprungligen
Kasaberget. Namnet går tillbaka på signaleldar
som brändes där för att varsko allmänheten
om en annalkande fiende. Vårdkasar brändes sista
gången i början av 1700-talet under Stora ofreden.
Augustin Ehrensvärd ritade och lät bygga Sveaborg.
Enligt hans befästningsplan 1747 skulle en mindre fästning
byggas på berget. Fästningen fick namnet Ulricasborg
efter drottning Ulrika Eleonora (1688–1741). Namnet lever
fortfarande kvar i stadsdelsnamnet Ulrikasborg.
Observatoriet stod färdigt 1834 och berget började
kallas Observatorieberget. På en karta från 1866
hette trakten Ulrikasborgsbergen. År 1928 ändrades
namnet officiellt till Observatorieberget.
Observatorieberget var en bar klippa och observatoriet syntes
vida omkring. Under missväxtåren i slutet av 1800-talet
började man plantera på den naturliga klippan som
nödhjälpsarbete. Väldiga mängder mylla
transporterades hit. Stadsträdgårdsmästare
S. Olsson utarbetade en planteringsplan och arbetena inleddes
1890. Det var det största parkprojektet på den
tiden och parken var färdig 1903. År 1898 uppfördes
Robert Stigells skulptur De skeppsbrutna på berget.
 Observatorieberget
var föremål för många andra planer.
I slutet av 1800-talet planerades ett ständerhus på
berget och efter riksdagsreformen 1906 fanns det planer på
ett riksdagshus här. År 1907 ordnades en arkitekttävling
om riksdagshuset som vanns av Eliel Saarinen. På 1920-talet
förföll planerna då man beslöt att riksdagshuset
skulle byggas på dess nuvarande plats i Tölö.
Närmare upplysningar om Observatoriet:
http://www.astro.helsinki.fi
Närmare upplysningar om skulpturen De skeppsbrutna:
http://www.taidemuseo.hel.fi
Fotografier:
- Tornet med dubbelrefraktor ritat av arkitekt Gustaf Nyström,
2002. Foto: Mika Lappalainen, Helsingfors stadskanslis informationsbyrå.
- Utsikt från Observatorieberget norrut mot centrum
och Salutorget ca 1900, stor blomsterplantering i förgrunden
(Helsingfors stadsmuseums bildarkiv)
- Utsikt från Observatorieberget mot centrum 2002.
Foto: Mika Lappalainen, Helsingfors stadskanslis informationsbyrå.
Till början av sidan
|
Panoramarundan
