Universitetsbiblioteket
Den 4 september 1827 utbröd en brand i Åbo som
förstörde en stor del av staden. I branden förstördes
sammanlagt omkring 40 000 band av böcker allt från
år 1640, då Åbo Kungliga Akademi grundats.
Endast 800 band som var utlånade i hem bevarades för
eftervärlden och de utgör i dag samlingen Aboica
som är tillgänglig för forskare.
Efter Åbo brand flyttade kejsar Nikolaj I universitetet
från Åbo till Helsingfors 1828. Till en början
måste universitetet arbeta i tillfälliga lokaler,
bl.a. i den nuvarande statsrådsborgen. Universitetets
huvudbyggnad, ritad av arkitekt Carl Ludvid Engel, stod klar
1832. Engel ritade också universitetsbibliotekets huvudbyggnad
som invigdes 1845.
Universitetsbibliotekets huvudbyggnad hör till de mest
kända empirebyggnaderna i Finland från förra
delen av 1800-talet. Planeringen utgår från brandsäkerheten.
Engel utarbetade tre olika förslag. Kejsar Nikolaj I
valde det mest monumentala alternativet. I fasaderna och interiören
kombinerade Engel klassicistiska motiv med hänvisningar
till antikens värld på ett särskilt sätt.
Bibliotekssalarnas symmetriska placering och planritning kan
härledas till kejsar Diocletianus romerska termer. Arkitekturen
inomhus och utomhus bygger på ett system med korintiska
pelare. I fasaderna syns en antik tempelarkitektur, pelarna
och bjälklagen följer exakt höjden på
universitetets huvudbyggnad i grannskapet.
 Biblioteksentrén
leder direkt till byggnadens medelpunkt, Kupolsalen, och vidare
till Rotundan. Kupolsalen förenar de nuvarande läsesalarna,
södra salen och norra salen. Kolonnerna i salarna har
marmorerad stuckatur och salarna har sin egen nyans. Magnus
Enckells stora symbolistiska målning Guldåldern
förlades till övre gaveln i norra salen 1904. På
1890-talet hade salen inretts till läsesal.
 Universitetsbiblioteket
hör till den sammanhängande vyn kring Senatstorget
med Universitetet, Domkyrkan och Senaten. Arkitekturen kring
torget hade dessutom ett politiskt budskap. Torget skapades
för att understryka Finlands dåtida statliga band
till Ryssland och dess dåvarande huvudstad S:t Petersburg.
Tillbyggnaden Rotundan är ritad av arkitekt Gustaf Nyström
ursprungligen som bokförråd. Rotundan invigdes
1906–07. Den har sex våningar ovan jord. I alla
våningar förlades dubbelsidiga hyllor för
sammanlagt 200 000 band radiellt kring den ovala öppna
mitten. Alla konstruktioner i Rotundan är brandsäkert
planerade tack vare stålstommen och armerad betong.
Gustaf Nyström anpassade Rotundans yttre friktionsfritt
till bibliotekets gamla del. På ytterväggarna löper
en serie symboler för vetenskaperna på samma höjd
som kapitälen på de bärande kolonnerna. De
uttrycksfulla skulpturerna är gjorda av skulptören
Walter Runeberg.
http://www.lib.helsinki.fi/
Fotografier:
- Läsesalen i universitetsbiblioteket 2000. Foto: Matti
Tirri
- Södra läsesalen i universitetsbiblioteket 1978
Foto: Erkki Salmela, Helsingfors stadsmuseums bildarkiv
- Universitetsbiblioteket våren
2002.
Foto: Mika Lappalainen, Helsingfors stadskanslis informationsbyrå.
Till början av sidan
|
Panoramarundan
