Universitetets huvudbyggnad
Helsingfors universitets historia började 1640 då
Åbo Kungliga Akademi grundades. Stiftelseurkunden är
undertecknad av Drottning Kristinas förmyndarregering
den 26 mars 1640.
I början av september 1827 härjade en brand i Åbo
som förstörde största delen av staden. Också
akademin fick stora skador. I oktober samma år befallde
kejsar Nikolaj I att universitetet skulle flyttas till Helsingfors,
som hade blivit huvudstad 1812. Det fick det officiella namnet
Kejserliga Alexandersuniversitetet i Finland. Vid den förödande
branden kunde bl.a. en kateder och dekorativa dörrar
räddas och de flyttades till Helsingfors. De finns fortfarande
i universitetets solennitetssal.
 År
1832 flyttade universitetet in i huvudbyggnaden på det
mest centrala stället i huvudstaden, vid Senatstorget.
Snart följde andra verksamhetslokaler, t.ex. universitetsbiblioteket,
observatoriet och klinikerna. Kejsaren utsåg en byggnadskommitté
för universitetet och arkitekt Carl Ludvig Engel (1778-1840)
var dess ordförande. Huvudbyggnaden, biblioteket och
många andra universitetsbyggnader är ritade av
Engel.
Urspungligen gick all undervisning på latin, men svenskan
trängde så småningom undan latinet som undervisningsspråk.
Finskan trädde fram inom undervisning och forskning först
efter mitten av 1800-talet. En professur i finska språket
inrättades 1850. Den första avhandlingen på
finska lades fram 1858. Under senare hälften av 1800-talet
gavs också kvinnor tillträde till universitetet.
Den första kvinnliga studenten antecknades i universitetets
matrikel 1870 och den första kvinnliga doktoranden skrev
en doktorsavhandling i medicin 1896.
Då Finland blev självständigt fick universitetet
det officiella namnet Helsingfors universitet. Sedan gammalt
hade universitetet åtnjutit långtgående
självstyrelse. I Regeringsformen 1919, 77 §, sägs
att "Helsingfors universitet skall bibehållas vid
rätt till självstyrelse". Paragrafen gäller
fortfarande. Kansler företräder universitetet gentemot
staten och har rätt att närvara då statsrådet
behandlar universitetets angelägenheter.
 I
februari 1944 bombades Helsingfors och universitetets huvudbyggnad
blev träffad. Bomben och eldsvådan förstörde
delar av bl.a. solennitetssalen. Konstverk och handlingar
förstördes eller skadades. Huvudbyggnaden återställdes
inte i sin ursprungliga form, utan solennitetssalen förstorades.
Huvudbyggnadens gamla del mot Senatstorget ser alltså
inte ut som Engel ritade den. Nya delen på andra sidan
kvarteret vid Fabiansgatan byggdes före kriget, 1937,
och den är ritad av arkitekt J. S. Sirén, som
också har ritat riksdagshuset.
http://www.helsinki.fi/yliopisto
Fotografier:
- Statyn över kejsar Alexander II avtäcks på
Senatstorget 29.4.1894 (Helsingfors stadsmuseums bildarkiv).
- Universitetets huvudbyggnad 2002. Foto: Mika Lappalainen,
Helsingfors stadskanslis informationsbyrå.
- Fasaden på Helsingfors universitet skadades vid bombningarna
26–27.3.1944 under andra världskriget
Foto: Aavikko, Helsingfors stadsmuseums bildarkiv.
Till början av sidan
|
Panoramarundan
