Senatstorget

Senatstorget avgränsas i väster av Unionsgatan, i öster av Snellmansgatan och i söder av Alexandersgatan. Det värdiga och vackra torget är späckat med historia, men allt som oftast anordnas det på torget allehanda jippon, konserter, landsbygdsmarknader och parader.

Helsingfors' centrum, trakterna kring Senatstorget, byggdes upp i empirestil efter det att en stor del av staden förstörts i kriget år 1808. År 1809 anslöts Finland till det ryska kejsardömet i form av ett autonomt storfurstendöme, och år 1812 utsågs Helsingfors till huvudstad i Finland. Johan Albrecht Ehrenström gjorde upp en stadsplan och Carl Ludwig Engel ritade empirebyggnader i en stil som visar tydliga intryck från S:t Petersburg.

Torget domineras av Domkyrkan, tidigare Nikolajkyrkan, invigd 1852. Kyrkan är luthersk, domkyrka i det finska Helsingforsstiftet (Helsingforssvenskarnas domkyrka finns i Borgå). På östra sidan ligger Statsrådsborgen från 1822, ursprungligen Kejserliga Senaten.

Mitt på Senatstorget står ett monument över den ryske kejsaren Alexander II, som var mycket välvillig när det gällde Finland. Statyn är från 1894.

De äldsta husen vid Senatstorget ligger längs torgets södra kant, gamla borgarhus från 1700-talet. Många av dem har senare tillkomna fasader av Engel, bl.a. Bockska huset, som i långa tider var stadens rådhus. I byggnaderna finns fortfarande kontor för stadens ämbetsverk men också butiker och restauranger. På andra sidan kvarteret ligger Salutorget och sedan havet.

Vid Unionsgatan på torgets västra sida, mitt emot Statsrådsborgen, ligger huvudbyggnaden för Helsingfors universitet, tidigare Kejserliga Alexandersuniversitetet. Byggnaden är ursprungligen från år 1832. Den träffades av bomber under andra världskriget och blev praktiskt taget utbränd. Huset återuppbyggdes efter ursprungliga ritningar och togs i bruk år 1948.

I stenläggningen på torget finns en plakett till minne av Ulrika Eleonora-kyrkan, som stod på denna plats åren 1727-1827.

   Skattkartan